Ilta_saaristossa_Lauttamaki

Skärgårdshavet

Skärgårdshavet – en sårbar nationalskatt

Skärgårdshavet som har formats av istiden är en grund bassäng med ett medeldjup på endast 23 meter. Skärgårdshavets nationalpark karaktäriseras av varierande natur, karga kobbar och skogrika  öar omflutna av stora fjärdar. Områdets naturvärden har även erkänts internationellt som ett av UNESCO:s biosfärområden och som en del av nätverket PAN Parks som består av värdefulla nationalparker. Med sina cirka 40 000 öar och holmar är Skärgårdshavet världens största skärgård och enligt många även den vackraste.

Skärgårdshavets vatten var klart ännu för några årtionden sedan. Du hör kanske till dem som har fått uppleva detta. Du har kanske badat i genomskinliga vatten, plockat blåstång och kunnat urskilja fiskarna. Och när du närmade dig stranden i en båt kunde du för varje meter se bottnen allt tydligare.

Det är inte länge sedan vattnen var klara

Idag är Skärgårdshavets vatten grumligt och under varma sommardagar blommar blågröna alger på vattenytan. Det ser illa ut på ytan, men läget är än värre på djupet. På många ställen är bottnen täckt av trådalger, syrehalten har minskat drastiskt och fiskar har försvunnit. Grumligheten och de blågröna algerna är symtom som visar att det levande havet är sjukt.

Skärgårdshavet är unikt, vilket samtidigt gör det känsligt för skadlig påverkan. Vattnet cirkulerar och byts ut långsamt i labyrinten av öar, holmar och skär.

Hur har vi hamnat här?

Skärgårdshavets största problem är övergödningen. Övergödning innebär att funktionerna och förhållandena i hela näringsnätet har förändrats till följd av ökad näringsbelastning (fosfor och kväve). Näringsämnena leder till övergödning, ökar mängden blågröna alger, försämrar förutsättningarna för fritids-, turism- och näringsverksamhet och utgör ett hot mot många organismer.

Hem för tiotusentals bofasta och glädje för hundratusentals besökare

En stor del av båtfolket i våra havsområden tillbringar varje sommar en avsevärd del av sin semester i Skärgårdshavet. Antalet fast bosatta i området är 33 000 personer och i närområdena bor ytterligare cirka 400 000 personer. Därtill tillkommer drygt 40 000 sommarboende.

Skärgårdshavet rymmer en avsevärd potential för turism, rekreation och miljöfostran. Dess positiva regionala ekonomiska effekter kan ökas avsevärt. Och omvänt: om vi inte sätter stopp för övergödningen av Skärgårdshavet utgör den ett hot för många organismer, men även för rekreationsanvändningen och näringsverksamheten utöver att värdet på skärgårdsbornas hem och skärgårdens fritidsbostäder riskerar att sjunka.

Du kan bidra – kom med i arbetet för att skydda Skärgårdshavet!

Även om tillståndet i Skärgårdshavet den senaste tiden visat en del positiva tecken är situationen i sin helhet dock alarmerande. En minskning av belastningen är det enda botemedlet.

Målet för Stiftelsen för Centrum Balticums Skyddsfond för Skärgårdshavet är att stoppa övergödningen och att förbättra vattnets allmänna tillstånd i Skärgårdshavet. Vi arbetar för att stödja praktiska projekt som på ett effektivt sätt motverkar orsakerna till att Skärgårdshavet mår illa – tillrinningen av näringsämnen i havet.

Du kan hjälpa! Du kan till exempel göra en donation för att stödja skyddet av Skärgårdshavet eller lägga upp ett konkret skyddsprojekt och ansöka om finansiering. Dessutom kan du vara aktiv via programmet Pro Skärgårdshavet. Kom ihåg att samtidigt se över dina egna vardagsval och deras miljöpåverkan och på så sätt lämna så lätta fotspår efter dig i Skärgårdshavet som möjligt!

Skärgårdshavets tillstånd

Under de senaste decennierna har tillståndet i Skärgårdshavet och havet kring Åland försämrats avsevärt. I synnerhet mängderna av fosfor och klorofyll a har ökat och siktdjupet minskat. Under de senaste tio åren har fosforökningen i ytvattnet planat av i merparten av området, men i vattenskikten närmast bottnen och under vintertid har fosforhalten på många ställen fortsatt att öka fram till de senaste åren. Även mängden klorofyll a har ökat i den yttre och mellersta skärgården, till och med på 2000-talet. Ökningen av klorofyllhalten har dock stannat av eller halten har sjunkit i synnerhet nära kusten under de senaste åren.

Den största lokala belastningen i havsområdet härrör från jordbruket, men i synnerhet kväve förekommer i stora mängder som nedfall från luften. Den interna belastningen och de näringsämnen som transporteras med strömmarna från Finska viken och andra områden av Östersjön bidrar likaså till att försämra vattentillståndet i området. Andra belastningskällor är bland annat glesbygd, avloppsreningsverk och fiskodling. Näringsämnena i vattnen kring Åland har mestadels sitt ursprung på annat håll än Åland.

I den diffusa belastningen har det under de senaste decennierna skett tydliga förändringar som hör ihop med årstiderna. Under åren 1990–2009 var belastningen av näringsämnen och fasta substanser från älvarna ut i havet avsevärt större än 1970–1989. Den ökade belastningen vintertid beror på mildare vintrar än förr och ger indikationer på de förändringar som klimatförändringen medför.

Källa och ytterligare information:
Kirkkaasta sameaan - meren kuormitus ja tila Saaristomerellä ja Ahvenanmaalla (Från klart till grumligt – belastningen på havet och dess tillstånd) / Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finlands publikationer 6/2011 (på finska)